Slutsatsen är självklar, skriver juristen Miran Kakaee i dagens analys: PKK kan i lagens mening inte anses utgöra en terroristorganisation
Den 9 mars 2023 lämnade regeringen över ett lagförslag till riksdagen där man föreslår en kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation. Allt tyder på att lagen kommer att röstas igenom av riksdagen och lagen kommer i så fall börja gälla den 1 juni 2023. I och med detta hoppas den svenska regeringen på att Turkiet ska vara tillräckligt nöjda för att släppa in Sverige i Nato. Men så som lagen är formulerad uppstår frågan om deltagande i PKK, eller organisationer understödjer PKK, överhuvudtaget omfattas av den nya lagen.
Enligt det lagförslag som regeringen har lagt fram straffas den som deltar i verksamhet i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Att det rör sig om en terroristorganisation är alltså avgörande för bedömningen av om en person kan dömas för brottet enligt den tilltänkta lagen. Definitionen av vad som utgör en terroristorganisation framgår i sin tur av den nya terroristbrottslagen. Där framgår det att en terroristorganisation är en sammanslutning av personer som begår eller på annat sätt medverkar till terroristbrott.
Bedömningen av om rör sig om en terroristorganisation ska alltså göras utifrån om organisationen begår terroristbrott. När definitionen av terroristorganisation fördes in i lag lyfte regeringen därför att enbart det faktum att en organisation förekommer i exempelvis EU:s terrorlista inte i sig är tillräckligt för att konstatera att det rör sig om en terroristorganisation.
PKK finns som bekant med i EU:s förteckning över terroristorganisationer. Mycket av den svenska statens repression mot organisationen bygger i sin tur på denna klassificering av PKK som en terroristorganisation. Men med den nya lagen som förväntas träda i kraft den 1 juni 2023 kommer detta alltså inte vara tillräckligt för att en person ska kunna dömas för brottet deltagande i en terroristorganisation.
Som Heval Förlags ordförande Tomas Pettersson övertygande argumenterade för häromdagen är PKK samtidigt en organisation som sedan 90-talet har genomgått en omfattande intern omvandling och som idag inte begår några terroristbrott. Sedan maj 2022 pågår exempelvis en rättsprocess i Tyskland kring landets terrorklassificering av PKK. Enligt den forskning som har tagits upp i målet framgår det att antalet brott i Tyskland som kan kopplas till PKK har minskat med två tredjedelar sedan 1994. Den kvarvarande tredjedelen av brottsligheten som begås i Tyskland är kopplad till själva kriminaliseringen av PKK. Om kriminaliseringen av PKK skulle upphävas kommer alltså den kvarvarande brottsligheten också upphöra.
I Belgien har man redan kommit så långt att landets högsta brottmålsdomstol år 2020 slog fast att PKK inte är att betrakta som en terroristorganisation, utan snarare en part i en väpnad konflikt. Dessutom har landets motsvarighet till svenska Migrationsöverdomstolen i ett separat mål slagit fast att de handlingar som begås av PKK inte är att betrakta som terroristbrott.
Det finns alltså goda juridiska skäl för slutsatsen att PKK inte är att betrakta som en terroristorganisation. Med den tilltänka lagens formulering och definitionen av begreppet terroristorganisation öppnar den dessutom upp för att svenska domstolar kommer få avgöra PKK:s legala status i Sverige. Mot bakgrund av PKK:s organisatoriska och ideologiska utveckling som har skett sedan 90-talet menar jag att slutsatsen är självklar – PKK kan inte anses utgöra en terroristorganisation i lagens mening.
Samtidigt väntar den turkiska regimen på att den nya lagen ska införas, och de har även gett uttryck för att man vill se effekterna av den nya lagen innan man avgör om Sverige ska släppas in i Nato. I den mån PKK inte skulle omfattas av den nya kriminaliseringen, hur kommer den turkiska regimen reagera då? Och vilka andra eftergifter är den svenska högerauktoritära regeringen villiga att göra för att blidka Turkiet och säkerställa medlemskapet i Nato?
Miran Kakaee, biträdande jurist vid Fridh advokatbyrå
