I januari uppmärksammade Polistidningen att Säkerhetspolisen vill skärpa reglerna för säkerhetsprövning när personer med ”koppling till utlandet” prövas för känsliga befattningar. Säkerhetspolisens förslag på ändringar riskerar att drabba kurder särskilt, som redan idag är en utsatt grupp, skriver Miran Kakaee, biträdande jurist vid Fridh Advokatbyrå.
De så kallade kurdutvisningarna har nog inte undgått någon. Tidningen Dagens ETC har i flera uppmärksammade fall rapporterat om den rättslöshet som många asylsökande kurder i Sverige befinner sig i. Anledningen är att de av Säkerhetspolisen, Säpo, har anklagats för att utgöra säkerhetshot mot Sverige, men på grund av sekretess presenteras aldrig någon konkret information eller bevisning. Bedömningarna godtas dessutom alltid av Migrationsverket som fattar beslut om utvisning. En liknande rättslöshet drabbar även kurder när de söker en tjänst hos en myndighet där det förekommer säkerhetskänslig verksamhet.
Vid anställning av den som har ansökt om en tjänst där det förekommer säkerhetskänslig verksamhet ska stat, kommun eller myndigheter genomföra en så kallad säkerhetsprövning av personen. Säkerhetsprövningen syftar till att klarlägga om personen kan antas vara lojal och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Beroende på vilken säkerhetsklass som en anställning placeras i görs olika omfattande säkerhetsprövningar, men en registerkontroll som genomförs av Säkerhetspolisen ingår alltid som ett moment i säkerhetsprövningen. En vanlig missuppfattning är att säkerhetskänslig verksamhet enbart förekommer hos de myndigheter som traditionellt arbetar med säkerhet som exempelvis Polismyndigheten eller Försvarsmakten, men faktum är att det pågår någon form av säkerhetskänslig verksamhet i nästan alla myndigheterna i Sverige. Migrationsverket, Försäkringskassan och Skatteverket är bara några exempel på detta. Det innebär att de flesta personer som ansöker om en tjänst hos en myndighet får genomgå någon form av säkerhetsprövning.
Säkerhetsprövningen är i sin tur omgärdad av stark sekretess, vilket innebär att den som nekas en anställning på grund av att den har underkänts i säkerhetsprövningen inte får veta varför den inte klarat säkerhetsprövningen. Den som en gång har klarat en säkerhetsprövning och får jobbet går inte heller säker eftersom det när som helst kan genomföras en förnyad säkerhetsprövning. Om en anställd inte klarar den förnyade säkerhetsprövningen ska den erbjudas en omplacering, men om det inte är möjligt eller om den anställda tackar nej till omplaceringen blir den uppsagd.
Förfarandet med säkerhetsprövningar drabbar kurder särskilt. I mitt arbete som jurist kommer jag ofta i kontakt med personer som har underkänts i säkerhetsprövningar och på grund av detta nekats en tjänst eller förlorat sitt jobb. Ibland kan det röra sig om vänsterpolitiskt aktiva kurder, men inte sällan kommer jag också i kontakt med kurder som varken är, eller har varit, politiskt aktiva. Dessutom handlar det i regel om kurder från Turkiet. Att denna grupp underkänns i säkerhetsprövningar handlar alltså i grund och botten om den svenska statens kriminalisering av den kurdiska frihetsrörelsen i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet). Mot bakgrund av Sveriges ansökan till Nato och överenskommelsen med Turkiet riskerar de ändringar i regelverket som Säkerhetspolisen har föreslagit att drabba kurder ytterligare.
I den trepartsöverenskommelse som undertecknades av Sverige, Finland och Turkiet i Madrid i juni 2022 framgår bland annat att länderna, som ett led i deras ”kontraterrorarbete”, åtar sig att upprätta en samarbetsmekanism mellan ländernas underrättelsetjänster. Innebörden av formuleringen är ett utökat säkerhetssamarbete mellan svenska Säkerhetspolisen och den turkiska underrättelsetjänsten MIT, bland annat i form av ett utökat informationsutbyte.
Förutom att dubbelt medborgarskap ska bli en viktigare faktor vid säkerhetsprövningar så har Säkerhetspolisen i sin önskelista till regeringen krävt att de uppgifter som förekommer i en utredning ska bedömas som tillförlitliga oavsett om de härrör från Sverige eller utlandet (läs Turkiet). Samtidigt vet vi att den turkiska staten bedriver omfattande flyktingspionage och kartläggning av regimkritiker som befinner sig i Sverige. På grund av det utökade säkerhetssamarbetet mellan Sverige och Turkiet kan vi alltså räkna med att Turkiet i högre utsträckning kommer att förse svenska Säkerhetspolisen med information om påstådda ”terrorister” i Sverige. Eftersom Sverige har förbundit sig att granska och ”förhindra” kurdiska grupper som Turkiet anser inspireras av PKK kommer vi sannolikt även se en ökning av antalet fall där kurder underkänns i säkerhetsprövningar. Kurder kommer alltså i högre utsträckning att nekas tjänster eller förlora sina jobb. Dessutom kommer vi inte kunna utesluta att uppgifter som härrör från den auktoritära turkiska regimen har varit orsaken bakom detta. På grund av sekretess kommer allmänheten dessvärre inte få någon insyn i detta. För den enskilda kurden, som enligt lag inte ens kan överklaga ett säkerhetsbeslut, är rättslösheten ett faktum.
