Med anledning av utvecklingen i Kurdistan och Turkiet, årsdagen av konspirationen och isoleringen mot Öcalan anordnades en konferens i Uppsala och en marsch i Stockholm.
Lördagen den 10 februari hölls en konferens om ”Turkiet och den nya kurdiska verkligheten: utmaningar, alternativ och lösningar” vid Uppsala universitet. Konferensen arrangerades av Stockholms kurdiska institut och stöddes av ABF. Författaren Aynur Aras och statsvetaren Terry Carlbom, tidigare generalsekreterare för World Writers’ Union (PEN), öppnade konferensen.
Den första delen av konferensen, som bestod av två sessioner, innehöll fyra presentationer. I den första presentationen av Necmettin Türk, som fortsätter sin doktorandutbildning i politisk geografi vid Hamburgs universitet, diskuterades de historiska dimensionerna av Turkiets inställning till den den kurdiska frågan och de fysiska och kulturella folkmordsåtgärder som genomförts i olika aspekter betonades.
I den andra presentationen, som utarbetats av människorättsaktivisten och advokaten Cüneyt Caniş, diskuterades hur isoleringspolitiken mot det kurdiska folkets ledare Abdullah Öcalan började och genom vilken dynamik den för närvarande omformas. I samma presentation betonades varför effekterna av isoleringspolitiken inte är begränsade till ön İmralı.
Den tredje presentationen av Eda Düzgün, medgrundare av DEM Party Europe, fokuserade på den turkiska statens systematiska förtryck av kurdiska partier, en av de mest dynamiska krafterna i den parlamentariska politiken, sedan 1990-talet. Från HEP till DEM-partiet diskuterades den turkiska statens politik för nedläggning av och förbud mot partier, som har pågått i nästan 35 år.
Den sista presentationen under den första sessionen hölls av Dr Pınar Dinç, lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Presentationen fokuserade på det faktum att inbördeskrigsområdena i norra Kurdistan också utsätts för ekologisk förstörelse, och de ekologiska ”bieffekterna” av den krigspolitik som för närvarande förs av den turkiska staten i de södra och västra delarna av Kurdistan belystes också.
I den andra delen av konferensen hölls tre presentationer. Den första presentationen av Barzoo Eliassi, docent i sociologi vid Linnéuniversitetet, analyserade de konfliktförhållanden som ledde till bildandet av diaspororna i Kurdistan och Palestina, med särskilt fokus på hur den turkiska statens förhållningssätt till de båda problemen skiljer sig åt.
Den andra presentationen av Lena Wilderburg, kvinnorättsaktivist och medlem av European Committee for Jineology, analyserade den filosofiska grund på vilken Jin-Jiyan-Azadi-manifestet, som har haft en stor inverkan på Mellanöstern under de senaste två åren, byggdes och de praktiska reflektionerna av könsperspektivet i den kurdiska kvinnorörelsen.
Konferensens sista presentation förbereddes av advokaten Miran Kakaee, en expert inom migrationsområdet. I presentationen påpekades att de problem som uppstod under Sveriges NATO-medlemskapsprocess, vars effekter fortfarande pågår har lett till kriminalisering av den kurdiska diasporan och ifrågasatt hur underrättelseinteraktionen mellan Sverige och Turkiet har förvandlats till en anti-kurdisk politik, särskilt inom migrationsområdet.
Lång marsch i Stockholm mot konspirationen och isoleringenav Öcalan
På 25-årsdagen av konspirationen samlades idag kurder från olika städer i Sverige och anordnade en endagsmarsch i Stockholm. Under marschen delades flygblad ut med titeln ”Frihet för Öcalan, politisk lösning på den kurdiska frågan”.
Marschen organiserades av Kurdiska demokratiska samhällscentret (NCDK) och Stockholm Amara Women’s Assembly (Amara) och uppmanade den svenska regeringen, CPT och andra internationella institutioner att fullgöra sina skyldigheter, eftersom isoleringen av Öcalan bryter mot alla humanitära och internationella lagar.
