KCK: Det helomfattande krigets främsta mål är Imrali

0
170


KCK:s verkställande råd utvärderar anfallen mot den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan och massakern vid byn Roboski. KCK framför att målet med dessa utföranden är att få det kurdiska folket att göra eftergifter i frihetskampen. KCK riktar också uppmärksamhet till de hungerstrejker som bedrivs i turkiska fängelser och de fängslade kurdiska politikernas ställningstagande vad gäller rätten att försvara sig på sitt modersmål.

Murat Karayilan, ordförande för Kurdistans samhällsunions (KCK) verkställande råd utvärderar det helomfattande kriget som bedrivs mot det kurdiska folket i den kurdiska radiokanalen Dengê Mezopotamya. I uttalandet från den 8 januari 2012 uppger Karayilan att krigets främsta mål är den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan. Karayilan uppger att målet med tortyret på Imrali och massakern vid Roboski är detsamma. Vidare riktar Karayilan uppmärksamhet till de fängslade kurdiska politikernas ställningstagande vad gäller rätten att försvara sig på sitt modersmål.

Det helomfattande krigets främsta mål är Imrali
”Den turkiska staten har inlett ett helomfattande krig mot vårt ledarskap [red.anm: syftar på Abdullah Öcalan], vår rörelse och vårt folk. Ledaren Apo [red.anm: syftar på Abdullah Öcalan] befinner sig i mittpunkt för det här kriget. Angreppen utförs allra mest emot Imrali. Det som avses med detta krig är att få vårt folk och vår rörelse till underkastelse och avveckling. Av den här anledningen är dess huvudsakliga syfte och mål Imrali. Vårt ledarskap är under ett starkt motstånd mot isoleringssystemet på Imrali, men fienden vill att vårt ledarskap skall göra eftergifter. Det utförs angrepp efter angrepp med målet att få vårt ledarskap att mjukna i sitt ställningstagande. Observera att man gav honom ett isoleringsstraff på 20 dagar för två år sedan. Under det skedet ägde sammanträden rum och de stoppade straffet. Det där straffet utför de nu. På samma sätt utförs de straff som kamraterna hos vår ledare hade dömts till i det skedet på nytt igen. De kamraterna befinner sig också i ett motstånd. Den turkiska staten har inte uppnått sitt mål där. Det finns ett angrepp mot vårt ledarskap, men mot denna situation finns framför allt ett stort och betydelsefullt motstånd från vårt ledarskap.”

Målet med tortyret på Imrali och massakern vid Roboski är detsamma
Vidare uppmärksammar Karayilan den nya ramen för den turkiska statens angrepp. Han uppger att avsikten med dessa angrepp är att försvaga samt tysta det kurdiska folket och således få det till underkastelse. Karayilan understryker att det kurdiska folket är utsatt för brutalitet och tortyr och yttrar följande:

”Varför gjorde de 35 av våra ungdomar till martyrer vid byn Roboski? De ville genom Roboski, Qileban och Botan ge hela det kurdiska folket ett budskap. De ville ge budskapet att: ’om ni inte gör eftergifter kommer vi att på alla sätt och vis förinta er’. Av den här anledningen utfördes massakern enligt samma koordination och plan. Naturligtvist kommer vi inte att låta våra ungdomars blod ligga kvar på marken. Detta skall var och en veta. Massakern vid Roboski och tortyret på Imrali innehar samma ändamål. Om vår ledare exempelvis gör några eftergifter på Imrali kommer angreppen mot vårt folk att utökas ännu mer. Om vårt folk är tyst och gör eftergifter kommer de således att omringa vår ledare och göra våra vinster till måltavla. De hade som mål att få vår ledare att göra eftergifter, men det där är inte möjligt. Något sådant har inte skett och kommer inte att ske heller. Vårt folk gjorde inte heller några eftergifter. Än idag är vårt folk på fötter mot tortyret på Imrali och massakern vid Roboski. Detta innebär att det kurdiska folket inte har försvagats och är på fötter. I själva verket värnar de om martyrerna vid Roboski i allra högsta grad. Ännu en gång har det offentliggjorts att den nationella enigheten har blivit väldigt stark och blir starkare och starkare allteftersom tiden går. Det ställningstagande som det kurdiska folket i alla fyra delar av Kurdistan och i diasporan intagit visar på att det skapats en enighet i nationell anda. De [Turkiet] har inte uppnått sina mål i detta avseende heller. De ville också få den kurdiska politiken till underkastelse, splittring och försvagning, men inte heller detta lyckades. Såväl de som befinner sig i fängelserna och de som är på fri fot står på fötter och utför en fri politik.”

Kurdistans gerillor visade ett starkt motstånd under år 2011
Karayilan understryker att angreppen mot Öcalan, det kurdiska folket och Kurdistans gerillor har ”ledarskapets system” som måltavla och uppger vidare att ”Kurdistans gerillor visat ett oerhört starkt motstånd år 2011”. Karayilan uppger även att den turkiska staten och den turkiska massmedian bedrivit ett psykologiskt krig mot gerillan och uttrycker följande:

”Ett av den turkiska statens huvudsakliga mål är gerillan. De är väl medvetna om att vår ledares och våra gerillors ställning urholkar alla deras planer och försök. Av den här anledningen utfördes det under det senaste skedet omfattande angrepp och operationer mot gerillan. De ville förinta gerillan under år 2011. De förde upp planen mot tamilerna på dagordningen och agerade utifrån den. Men de segrade inte. En del brister uppkom också från gerillans sida. Men generellt visade gerillorna ett starkt motstånd. I det motståndet gav vi martyrer såsom Rûstem, Çiçek, Elîşêr, Rozerîn, Baz, Simko, Rûken, Brûsk och många andra ärbara och värdefulla martyrer. När vi gör en återblick från den 14 juli ser vi att lyckade steg har tagits. Konceptet har urholkats. Kraftfulla aktioner har utförts och ett starkt motstånd har upplevts. Det här gav oss ett stort hopp, men i praktiken uppkom ändå en del brister och felaktigheter.”

Karayilan uppger vidare att den turkiska armén hade som mål att förinta gerillan genom brukandet av kraftfulla och välutvecklade högteknologiska vapen under år 2011 och yttrar följande:

”Den turkiska armén vill uppnå resultat genom att bruka sig av en high-tech teknologi, underrättelsetjänster och föra psykologiskt krig. De utför ett omfattande psykologiskt krig. Det psykologiska kriget utförs på basis av lögner och har ingen som helst grund. För att exemplifiera: om en person har överlämnat sig själv någonstans får de det till att låta som om det vore många som har överlämnat sig själva. Till det här syftet sätter de in samtliga Tv-stationer och tidningar i verket för att hålla allt under kontroll. De har omvandlat alla dessa medel till det psykologiska krigets främsta verktyg. Vid flertal tillfällen har våra gerillor inte kunnat tillämpa gerillakrigföringens regler emot dessa förintelseanfall på ett fullkomligt sätt. De har inte lyckats tillämpa vårt ledarskaps ”24 timmars gerillakrigsförings”-princip i praktiken på ett fullkomligt sätt. Fienden har angripit och riktat sig mot de ställen där gerillan har visat svagheter. Det utfördes exempelvis en mycket lyckad aktion vid Çelê (Cukucra), men efter aktionen bortsågs det ifrån gerillakrigföringens regler och fienden kunde då med lätthet använda sig av teknologin som dem har till förfogande och det upplevdes förluster. Av den här anledningen måste gerillorna agera inom en praktik som kan göra fiendens teknik oduglig. Under den här vintern har vi som målsättningen att utvärdera de brister som har upplevts under den gångna tiden och överskrida dessa.”

Vi hälsar de hungerstrejker som har inletts
Karayilan utvärderar också de hungerstrejker som inletts i turkiska fängelser genom att yttra följande: 

”Vi hälsar alla de frihets och revolutionära fångarna som har inlett hungerstrejk med ett eget beslut och på eget initiativ. Vi hyser respekt för det här beslutet om hungerstrejk. Den internationella komplottens 13 åriga årsdag skall inte likt tidigare år enbart inrymma fördömanden, utan den skall utvecklas inom ramen för en samhällelig rörelse. Aktionerna skall inte enbart göras med syftet att undanröja isoleringen, utan bör ske inom ramen för att helt urholka komplotten och befria vårt ledarskap. Ledaren Apos frihet innebär alla fängslade fångarnas samt det kurdiska folkets frihet. Fängelserna vill ännu en gång stärka Mazlum Dogans, Kemal Pirs, Hayri Durmuş, Akif Yılmaz, Ali Çiçeks, och Ferhat Kurtayans linje. Det här är ett mycket viktigt ställningstagande och kommer att ge kraft åt kampen.”

Att tala kurdiska är ett patriotiskt ställningstagande mot kolonialismen
Vidare i uttalandet utvärderar Karayilan också de kurdiska politikernas ställningstagande för vad gäller rätten att försvara sig på sitt modersmål. Tusentals kurdiska politiker sitter idag frihetsberövade till följd av de massarresteringar som sker under ”KCK”-operationen. Karayilan uppger att ”tala kurdiska utgör ett patriotiskt ställningstagande” genom att uttrycka följande: 

”Hädan efter måste en del saker mellan oss och den turkiska kolonialismen bli tydliga. Eftersom vi vill leva med vår egen kultur och få utbildning i vårt eget språk bör vi hädanefter inleda en del saker. Våra kamrater på fängelserna bör leda detta. De går exempelvis till domstolarna och möter staten. De möts dagligen av den turkiska statens angrepp. Det ställningstagande som visas är då självklart väldigt viktigt. För att det nationella ställningstagandet skall utvecklas bör vi hädanefter inte längre tala turkiska. Vi intar inte detta ställningstagande för att vi är emot det turkiska språket. Vi kommer naturligtvist att tala turkiska med det turkiska folket. Vi är inte emot det turkiska språket. Eftersom vi däremot blir utsatta för assimilation och blir tvingade till att tala turkiska, då bör vi inta ett patriotiskt ställningstagande och inte tala turkiska med staten. Detta ställningstagande bör först och främst utföras inför domstolarna. Det är inte enbart de som är kadrer som ska inta detta ställningstagande, utan även vårt patriotiska folk ska tala kurdiska. Detta ställningstagande skall inte enbart visas inför domstolarna utan det skall visas inför statens samtliga institutioner. Det här är ett nationellt ställningstagande. Utöver kadrerna bör även våra vänner, vårt patriotiska folk och alla kurder ta del inom den här nationella enigheten.”

Vi vill inleda ett nytt drag år 2012
I slutet av uttalandet meddelar Karayilan viktiga budskap kring år 2012. Karayilan uppger att år 2012 är ett strategiskt viktigt och avgörande år för kurder. Karayilan uppger att rörelsens, det kurdiska folkets och den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalans öde kommer att bli klargjord under det här året.

”Enligt vår mening är år 2012 ett viktigt, strategiskt och avgörande år. Vi vill inleda ett nytt drag under 2012. Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att göra år 2012 till den nationella enighetens år. Ett år av frihet för vårt ledarskap, vårt folk och alla fångar”, heter det i uttalandet.

Kurd.se