Kurdfrågan – en fråga om existens

0
146


Tiden för Kurdistans samhällsunions (KCK) rapporterade vapenstillestånd rann ut under tisdagen, men trots vapenstilleståndet avtog dock aldrig de militära och politiska operationerna. Hur har händelseförloppet kring kurdfrågan sett ut sedan KCK upplyste sitt första vapenstillestånd den 20 mars 2009? Låt oss göra en återblick i tiden.

Den 20 mars 2009 offentliggör Kurdistans samhällsunion, KCK i ett pressmeddelande att de kommer att inta en passiv försvarsposition i syfte att bana väg för en fredlig och demokratisk lösning av kurdfrågan. KCK framför att de avser att inta en passiv försvarsposition under det skedet i hopp om att Newrozfirandet och lokalvalen i Turkiet skall pågå under fredlig anda. I samband med KCK:s uttalande utgjorde Newrozfirandena en scen för det kurdiska folkets resning. Denna resning kom sedan att tydligt markera sin ståndpunkt i valet i Turkiet den 29 mars då det kurdiska folket skickade de parter de avser representera deras politiska vilja till parlament.

KCK utvärderar händelseförloppet från 20 mars och den 13 april samma år offentliggör befrielserörelsen en betydande uttalande. Rörelsen tillkännager till allmänheten att de förlänger sitt vapenstillestånd till den 1 juni. I uttalandet framför KCK att de förlänger vapenstilleståndet i syfte att bana väg för dialog och ge freden en chans. KCK förklarar vidare att om den turkiska militären påvisar positiva närmanden i sakfrågan, kan frågan få sig en möjlig utväg. Även den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan meddelar sin åsikt i sakfrågan. Under sitt veckomöte med sina advokater meddelar Öcalan att han stödjer KCK:s beslut om en fredlig och demokratisk lösning av kurdfrågan och uppmanar alla parter att åta sig den skyldighet som faller på dem i syfte att gynna denna positiva utveckling.

Men en dag efter KCK:s uttalande om ett förlängt vapenstillestånd inleder den turkiska staten operationer mot Demokratiska samhällspartiet, DTP den 14 april, och det här blir början på vad som sedan kommer att kallas för en politisk kupp. Under den omfattande (och första) politiska operationen grips och häktas sammanlagt 53 personer inom DTP från olika provinser i landet samtidigt. Under den här perioden fortlöper även de militära operationerna mot den kurdiska HPG-gerillan.

När tiden närmar sig det kritiska datumet 1 juni, vänds alla blickar återigen mot KCK. I det uttalandet som KCK gör den första juni framför befrielserörelsen att de kommer att förlänga vapenstilleståndet en andra gång till den 15 juli. I samma uttalande understryker KCK även att de kommer att inta en berättigad självförsvarsposition om de militära operationerna utökas och fortlöper. Under det här skedet gör den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan ett nytt uttalande där han framför att han ämnar presentera en politisk vägledningskarta i syfte att frambringa en lösning av kurdfrågan i slutet av augusti. Öcalan framför i sitt uttalande att han ämnar presentera sin politiska vägledningskarta till regeringen, militärmakten, KCK och det kurdiska folket och understryker att han kommer att åta sig den historiska skyldighet som åläggs honom en sista gång och verkställa den.

I samband med detta utvärderar KCK utvecklingsförloppet ännu en gång och gör ett nytt uttalande den 15 juli. I det uttalandet framför KCK att de förlänger vapenstilleståndet för en tredje gång till den internationella fredsdagen 1 september. Under den stora fredsdemonstrationen som ägde rum i kurdiska Amed (Diyarbakir) offentliggörs KCK:s pressmeddelande, där befrielserörelsen meddelar att de kommer att förlänga vapenstilleståndet till slutet av Ramadan. KCK framför även i sitt uttalande att de kommer att ta ett nytt beslut baserad på folkets och allmänhetens beslut och uppmanar regeringen, militärmakten, oppositionspartierna och andra politiska parter att utvärdera Öcalans presenterade vägledningskarta rätt. KCK framför vidare att lösningen av kurdfrågan kommer att spela en avgörande roll för stabiliteten och demokratiseringen i Mellanöstern.

Idag har vapenstilleståndet som rapporterades av KCK den 20 mars lämnat 6 månader efter sig. Vid efterblick i händelseförloppet möts vi dessvärre av negativa konsekvenser där priset för freden har blivit högt för främst det kurdiska folket.

Den process som inleddes av AKP-regeringen under benämningen ”öppenhet mot kurder” bytte först namn till ”demokratisk öppenhet”, sedan till ”nationell enighet” och därefter till ”kamp mot terrorism”. Militärmakten med Ilker Basbug i spetsen, som hade varit tyst under ett tag i början av utvecklingsprocessen, bröt sin tystnad i mitten av augusti. Denna process resulterade i utvidgandet av de militära operationerna och de förlorande parterna inom den här processen blev den kurdiska HPG-gerillan och de turkiska soldaterna. Enligt uppgifter har den turkiska militärmakten inlett 151 militäroperationer mot den kurdiska gerillan sedan KCK upplyst vapenstillestånd i slutet av mars.

Den kurdiska befrielserörelsen fredliga strävanden har besvarats med våld och brutalitet mot det kurdiska folket och fler massiva och intensiva militära operationer mot den kurdiska HPG-gerillan. Under perioden för KCK:s rapporterade vapenstillestånd har förlusterna för den kurdiska HPG-gerillan varit högre än innan vapenstilleståndet då striderna mellan gerillan och den turkiska militärmakten pågick som värst. Under det rapporterade vapenstilleståndet som förlängts tre gånger för att ge freden en chans har tiotals gerillamedlemmar mist sina liv. Enligt uppgifter har den turkiska militärmakten gått så långt att det till och med brukat sig av kemiska stridsmedel. För inte så länge sedan miste åtta kurdiska gerillamedlemmar sina liv i en militäroperation där det turkiska flygvapnet använde sig av kemiska stridsmedel.

Efter den första september har även förtrycket mot de parter som avser att sträva för en fredlig lösning av kurdfrågan ökat. Med DTP i spetsen har även personer från flertal kurdiska institutioner och civila samhällsorganisationer gripits och häktats. Trots att den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan lämnat ifrån sig sin politiska vägledningskarta den 26 augusti har den än idag inte överlämnats till hans advokater. Att den politiska vägledningskartan inte överlämnas till hans advokater möts av protester från det kurdiska folkets sida och man varnar ledningen i Ankara.

Idag befinner sig Turkiet i en ny kritisk tidsepok och alla blickar är åter vända mot KCK.

Hevi Amed